TEXT: SANNA HOGMAN/CHRISTINA KJELLSSON
MUSIK: INGRID HOGMAN
Ibland är det så svårt att bara vara vänner
att våga tala om det man egentligen känner
det kanske vore bättre om du bara går
då kan jag va den som gråter och du den som förstår
Jag önskar jag kunde göra drömmen sann
förlåt för att jag säger att jag faktiskt inte kan
jag vill men jag kan inte fortsätta såhär
vi borde släppa taget men jag vill ändå stanna här/// För i
natt vill jag dansa med dig och bara dig
på en plats där bara du kan se mig
och var inte rädd för vad som händer sen
vi glömmer det en stund nu vill jag dansa igen
Men om du vill mer än bara dansa
då vågar jag inte jag vill inte chansa
jag tycker om dig nu, jag tyckte om dig då
men jag kan nog aldrig känna mer än så ///
Dina ord är som plåster, mina är som sår
du är så full av kärlek efter alla dessa år
jag glömmer aldrig bort den människa som är du
du säger: ” Hinder ska besegras” men jag tror jag ger mig nu
Håll om mig i natt för än finns timmar kvar
jag vill inte förklara bara njuta av det vi har
i morgon när jag vaknar vet jag inte vad jag vill
kanske kärlek blir till vänskap om jag bara räcker till
/// Men i natt… ///